Höstsäsong i fönsterodlingen...

Här inne frodas plantorna och jag skördar fortfarande, trots att hösten hunnit en bra bit där ute i verkligheten och tomatplantor, paprikor och grönsaker sedan ett par veckor gett upp i trädgården.
Mest långlivade är paprikor och chili, som faktiskt bestämt sig för att blomma igen. Frågan är om det kommer att bli några riktiga frukter, men kanske, om jag fortsätter att pyssla om dem, belönar dem med husets ljusaste fönster och ger lite extra gödning?

Jag har räddat ett par andra plantor från frostdöden och tagit in dem i värmen. Physalisen har redan börjat dra iväg med långa skott. Det ska bli spännande att se om jag kan övervintra den ännu en säsong... Avocadon som stått på balkongen lever visserligen och verkar ha blivit av med sin ohyra som jag hoppades, men den är i ganska sorgligt skick efter en hård sommar med salt vind och regn. Jag ger den en chans att repa sig i alla fall. Citrongräset som varit utsatt för samma omilda behandling verkar komma igen fint i alla fall.

Citroner och grapefrukter har också fått komma in i värmen igen. De ser så fina ut just nu, men jag vet att de kommer att gulna och blekna i den varma och för mörka inomhusmiljön i vinter. Önskar att jag hade ett orangeri där de kunde stå fram till våren, det vore fantastiskt om de faktiskt skulle blomma någon gång och ge frukt. De är också uppdrivna från vanliga snabbköpsfrukter, så jag är lite osäker på om de är fertila. Har hittills skyllt det på den dåliga säsongsanpassningen, men vet inte om det är sant.

Jag är lite nervös för min äldsta dadel, som jag bestämt mig för att låta stå ute över vintern. Jag drev upp den från kärna för 20 år sedan, och den har blivit en fin liten minipalm vid det här laget, även om jag tycker att den borde hunnit bli ännu större. Den står i en isolerad kruka och jag tänker ge den en lite jutevävs- eller bubbelplasthuva också, men jag undrar ändå om jag tagit rätt beslut. Den som lever ( eller inte lever...) får se.
I år har jag inte tagit in några tomater, fjolårets övervintrare gav två små körsbärstomater redan i mars och sedan riklig skörd i landet i sommar, men alla plantorna var så stora i år att det inte kändes lönt att plantera in dem till redan överfulla fönsterbrädor. Dags att prova nya sorter nästa år istället. En liten tomatplanta har jag dock, ska bli spännande att se vad som händer med den. Den finns till av en slump. Astrids barnstol stod bredvid paprikakrukan vid köksdörren och hon äter körsbärstomater i stor mängd och närmast på ett sätt som går att likna vid dissektion. Och en hel del hamnar forfarande på golvet, på typiskt tvååringsmaner. Alltså är min teori att någon/några kärnor letat sig ner i paprikakrukan. Nästa år får vi svaret, om plantan överlever och ger frukt. Tomatkärnor ifrån köpefrukt har jag annars haft svårt att få att gro, men det här kanske är ett lyckokast.

Så här fin är den stora citronen som var frostskadad i våras nu...